Våren 2023 är Sverige ordförandeland i EU:s ministerråd och leder förhandlingarna mellan regeringarna i EU. Unionens relation till övriga världen, migrationspolitik, rättsstatens principer, ekonomiska stödpaket i den kommande lågkonjunkturen och energikrisen är bara några av de områden som ska hanteras under Sveriges ledarskap.

Men Sveriges relation till EU har alltid varit kluven, och mycket tyder på att såväl svenska politiker som medborgarna i allmänhet inte har så bra koll på vad EU-samarbetet faktiskt innebär för Sverige. Många myter florerar, den om förbudet mot böjda gurkor är bara toppen av isberget. Samtidigt har den nya svenska regeringen valt att skifta fokus i utrikespolitiken och säger sig vilja satsa mer på Europa och närområdet.

Vad innebär Sveriges EU-medlemskap och hur har samarbetet förändrats sedan Sverige blev medlem på 1990-talet till i dag? Hur har den svenska EU-opinionen utvecklats och vilken betydelse har valen till Europaparlamentet? Hur ser man på Sverige inom EU och vilken roll har Sverige i EU-samarbetet? Vilket inflytande kan ett litet land som Sverige egentligen ha i ett samarbete som omfattar 27 länder och nästan 500 miljoner människor?

Välkommen på after work med forskare!

MEDVERKANDE
Markus Johansson, doktor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för Europaforskning (CERGU), Göteborgs universitet. Expert på EU:s institutionella relationer och förhandlingar mellan medlemsstaterna i ministerrådet.

Andreas Moberg, docent, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Expert på konstitutionell EU-rätt, både ur folkrättsperspektiv och EU-rättsperspektiv.

Linda Berg, doktor i statsvetenskap och studierektor för Centrum för Europastudier (CES), Göteborgs universitet. Expert på europeisk integration, särskilt medborgarattityder och väljarbeteende.

SAMTALSLEDARE
Mattias Hagberg, journalist och författare