BRENNEN LEIGH
När det kommer till klassisk country och honky-tonk så tillhör Brennen Leigh numera toppen på Nashville’s neo-outlaw-scen, något som hennes smått fantastiska album ’Ain’t Through Honky Tonkin’ Yet’ från förra året visade och var ett av årets bästa album överhuvudtaget.

”When it comes to Brennen Leigh’s new album Ain’t Through Honky Tonkin’ Yet, it would be like a Greatest Hits compilation of #1’s from a Golden Era country star if it was released 50 years ago.” – Saving Country Music

Brennen Leigh har ett grundmurat rykte lika mycket för hennes fenomenala förmåga som multiinstrumentalist (“Brennen Leigh plays guitar like a motherfucker,” – Guy Clark), låtskrivare (artister som Charley Crockett, Rodney Crowell och Lee Ann Womack har alla spelat in hennes låtar) som artist i eget namn.

”Ain’t Through Honky Tonkin’ Yet” är sprängfylld av vintage-country som hör lika mycket hemma i dagens massiva country-sammanhang som vid sidan av ikoniska 60-tals klassiker och innehåller gäster som Marty Stuart och Rodney Crowell.

“Brennen is as cool as they come. I think this album really showcases that. The writing, musicality, arrangements, production, but mostly how much fun it is! If you don’t wanna start two stepping to this one, you’re probably dead.” – Colter Wall

JOSHUA HEDLEY
Joshua Hedley är “a singing professor of country & western,” som han deklarerar på nya albumet Neon Blue. Det låter som en punchline, men är långt ifrån ett skämt – den fenomenala fiddle-spelaren, skarpa gitarristen och sångaren med ett granit-säkert twang har ägnat hela livet åt att studera sin genre. När hans vänner stack till college, åkte han till Nashville vid 19 års ålder och fick sin utbildning på stadens honkeytonks.

Debuten ‘Mr Jukebox’ från 2018 visade upp Hedleys kunskap om countryns historia, speciellt de öl-dränkta balladerna från 50- och 60-talet, där mentorerna var George Jones, Ray Price och Glen Campbell.

I nära 20 år har Hedley haft en given närvaro I Nashville, även om man behövt veta vart man hittar honom – mitt på Broadway, om man tar sig förbi tre-våningsbarerna som skrålar med Journey och shot-stinna turister hittar man Robert’s Western World, en tidskapsel till honkeytonk från en svunnen tid.

“It’s the last holdout. It’s exactly the same now as it was when I started playing there seventeen years ago. It never doesn’t feel like home because it never doesn’t feel familiar.” Där spelar han fortfarande långa set så länge han är hemma, och har inga planer på att sluta.

Köp biljett