You can't kill a Deadman… Än en gång reser sig Deadman ur askan med ett nytt band, nytt sound och fantastiska nya sånger. Ännu starkare och självklarare. Deadman är en av de senaste årens mest oväntade succéer. På mindre än ett år gick bandet gick ifrån att spela regelbundna veckospelningar på lilla Saxon Pub i Austin till att spela på stora scenen på P&L. Skivorna "Live from Saxon Pub" och "Take Up Your Mat And Walk" släpptes med ett par månaders mellanrum och blev båda stora framgångar. Båda nådde top 10 och stannade flera veckor på albumlistan i Sverige. Framträdandet på TV 4 Nyhetsmorgon blev ett av deras mest delade och visade det året och kanske har inget av de band Rootsy Live turnerat nått djupare in människor. Nu är det alltså ett nytt kapitel i berättelsen om Deadman som gäller. ”The Sound and the Fury" är vackert och stolt album, fyllt av gnistrande diamanter. Den 24 oktober startar den mycket efterlängtade europaturnén!

 

Navet i Deadman´s musik är Steven Collins röst och mästerliga låtskriveri. Stevens person, sånger och vision är och har alltid varit ”Deadman”. Bandet har funnits i olika konstellationer och stilar och det enda man egentligen kan förutsäga och veta är att "nästa" skiva inte låter som den senaste. Sångerna skrivs alltid tematiskt och utmanar lyssnaren med genomarbetade och flerbottnade texter. Den här gången kläs de i rockigare och rakare dräkt. Steven är alltid tydlig med sina referenser. Den här gången hörs inspiration från U2s "Joshua Tree" period, Black Keys och Neil Young. 

 

»The Sound and the Fury är Deadmans femte album. Kvar finns frontgestalten Steven Collins knivskarpa låtskriveri och musikaliska genialitet, men i övrigt är det inte så mycket som är sig likt från föregångaren «Take Up Your Mat and Walk». Den The Band influerade organiska live-i-studio processen, som låg bakom förra plattan har nu ersatts av utforskande av den moderna studiomiljöns möjligheter. Den tillbakalutade känslan har ersatts av en betydligt mer påträngande energi. Volymen på gitarrerna har skruvats upp ett snäpp eller två.

 

När det är sagt, bör det dock påpekas att stilbytet egentligen inte är så radikalt som det kan tyckas vid första lyssningen. För även om ljudbilden och infallsvinkeln är ny handlar det i grund och botten om Steven Collins fantastiska låtar och sång. 

 

Collins har använt perioden sedan sista turnéerna till att skriva och finslipa låtar och han har nått ytterligare en nivå den här gången. Lyssna till exempel på bluesiga «No Sugar», den majestätiska «I Will Tremble» eller vackra «Catch Me If I Should Fall». Det är utan tvekan låtskriveri på högsta nivå!

2014 års version av Deadman har visserligen vuxit fram och formats i studion, men sedan knappt ett år har ett fyramanna-band utkristalliserat sig och testat flygförmågan hemma i Texas. I samband med utgivningen av «The Sound and the Fury» ger sig bandet ut på en omfattande Europa-turnè med början den 23 oktober.

 

Deadman har som sagt funnits i ett par skepnader tidigare. I början av 2000-talet producerade Mark Howard (U2, Bob Dylan, Daniel Lanois, Lucinda Williams), två Deadman-album, »Paramour« (2001) och »Our Eternal Ghosts« (2004). Det då Dallas-baserade bandet bestod av Steven Collins och hans dåvarande fru. Skivorna fick strålande kritik, bandet turnerade flitigt i USA och Europa och sedan rasade allt. Bandet sprack, äktenskapet likaså. Deadman tystnade precis när de var på väg att slå igenom stort.

 

Steven Collins slickade såren, flyttade till Austin, skrev nya låtar och började så sakteliga bygga upp det perfekta bandet. Ett nytt och starkare Deadman uppstod med rutinerade musiker som delade Collins vision. Liveplattan «Live at Saxon Pub» och studioalbumet «Take Up You Mat and Walk» blev båda stora framgångar framför allt i Europa och i synnerhet i Sverige där båda plattorna till och med figurerade på försäljningslistan. Deadman gjorde även flera bejublade turnéer.

Köp biljett