Jonks 35-årsfest / Club Slacker / Releasefest för Bandet Alltså samt Snuffed by the Yakuza / Den Stora Sömnen / Steget / Kristofer Åström

 

OBS! Artisterna kommer att gå på tidigt denna kväll, tiderna på eventet stämmer exakt så sitt inte hemma o fis o zippa på nån ljummen hipster-IPA, det finns såna öl på Pustervik med o då ser dessutom alla andra vilken järnkoll du har. (det är väl därför man dricker annat än en stor stark?)

 

För dig som är mer intresserad enbart av artisterna så får du scrolla ner en del, jag måste spotta ut mig ett o annat först. /Jonk

 

Dåtid:

Jag har nog aldrig brunnit så mycket inför ett arrangemang som inför denna kväll. En otroligt emotionell kväll. Inte för att det är min födelsedag utan för att detta är arrangemanget som fick mig att långsamt börja ta mina stapplande steg från den djupa depressionen jag hamnade i här i höstas. Jag gick in i väggen totalt. ”Du måste sätta dig själv i första rummet för en gångs skull, du måste blicka framåt” – var mantrat jag fick sagt till mig hela tiden. Vänner + folk jag arbetar med ska ha stort tack för överseendet, förståelsen och stödet då jag inte lyckades styra ett skit mer än att gå upp o förhoppningsvis äta en gång per dygn. Sorry för dom jag inte funnits där för, både kollegor o vänner. Jag har ej pallat. Är jag tillbaka helt? Nej absolut inte, men mindre trasig och jag är på god väg.

 

Blicka framåt, tänka på nåt skoj. Musik och fester har alltid varit i centrum i mitt liv. Dock är musik även mitt jobb och där stod det still. Jag kollade datum för att åka på turné med High Hats i April för att komma bort från allt och märkte då att jag fyllde 35 år på en lönefredag. Gud/Han där nere gav mig ett tecken. It was written. Blicka framåt,skit i livskrisen för ett ögonblick, få med allt o alla. Vänner, artister o djs som får dig att må bra o se på 2014 som ett nytt år (höll på att skriva ”med nya möjligheter” också men det lät så jävla mycket livets ord o så pånyttfödd är jag inte)

 

Nutid:

Mannen som tog hybrisen till en ny nivå dvs samma blygsamma kille som skriver det här tänker givetvis fira sig själv med bravur. Eftersom ingen annan på denna jord förstår vilken mäktig människa jag är så är det lika bra att jag fortsätter leva i min bubbla och agera utifrån det. Därför tänker jag helt enkelt kombinera min födelsedag med en sjujävla klubbkväll när man ändå fyller år på en lönefredag.

 

Det blir t.ex. releasfest för både Bandet Alltså (f.d Kalabalik) samt ett LP-släpp utav Snuffed by The Yakuzas gamla platta + lite bonusspår från Uppsalas stoltheter.

 

Vi nöjer oss inte där. Det är sammanlagt 5 artister denna kväll. Man ska alltid maxa som jag brukar säga. Alla bokade akter är artister som ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Musik jag dönat, brötat, festat samt gråtit av panikångest till. Musik som berör helt enkelt.

 

Som ni märker på ingressen så är detta en väldigt egoistisk kväll men jag låter givetvis alla vara med o leka, dock vore det ju kul om en riktig vän eller två också dök upp. Nåväl, det tänker jag att artist-lineupen ser till!

 

Vad bjuder Club Slacker på denna kväll då? Jo inte mindre än:

 

DEN STORA SÖMNEN – på scen 00.15

Jag fick tjata en del men till slut fick jag äntligen detta briljanta band från Ånge att gå med på att göra ett återföreningsgig. Tanken var att släppa deras självbetitlade gamla skiva på vinyl denna kväll som så många efterfrågat men då Farao o Helmeth spelar in sin första fullängdare med sitt nya projekt Runtom Knuten samt då Stefan har sitt soloprojekt Stefan Randström så blev tiden tyvärr för knapp. Men men det finns ju alltid spotify (trodde aldrig jag skulle skriva det, fyfan) skivan är odödlig och en av de få plattorna jag lyssnar på konsekvent och aldrig tröttnar på.

 

Men oavsett vinyl eller ej får vi äntligen åtnjuta Den Stora Sömnen igen live igen och det är fan inte fy skam det heller. Underbart är ordet! Om någon tycker det är underligt att inget av banden som släpper skiva headlinar så har ni inte förstått Den Stora Sömnens storhet. Dessutom finns det nåt som heter gammal är äldst.

 

”När man ser misär även som humor så kan man också låta andra ta del av det”

– Den Stora Sömnen

 

 

 

BANDET ALLTSÅ (EP-release) – på scen 23.15

”Ljuvliga alster tonsatta av en skara lejon…Snart är det vår, då händer det grejer!” kan man läsa på Bandet Alltsås facebook-sida. Jag kunde inte sagt det bättre själv. Äntligen släpper Bandet Alltså sin debutsjua ”Kalabalik med Bandet Alltså” och jag är sjukt nöjd med att de släpper på Alleycat. Särskilt med att deras texter o musik fått igång mig många svåra mornar under den skithösten man hade.

 

Men då det är ett gäng goa sköjare i bandet väljer vi att släppa EP:n på det ultimata datumet dvs 1 April så ni har tid att lyssna in er o bli beroende av de nya låtarna innan den 25:e April då det är dags att tjacka plattan o gå loss till dom live!

 

Har du missat de här stjärnskotten? Ja men…de är alltså ett band och därför blir det väl helt enkelt Bandet Alltså! De kunde en gång i tiden kännas igen som Kalabalik – Bandet Alltså men p.g.a. medeltida skäl har de nu valt att bara gå under namnet Bandet Alltså. Hur blir det då med kalabaliken? Jodå, den skall de alltid bjuda på! I form av sång och dans kommer de ALLTID att bjuda på KALABALIK.

 

 

 

 

 

SNUFFED BY THE YAKUZA (LP-release) – på scen 22.30

Snuffed by the jävla spårvagn. Kan man annat än älska detta band?

 

"Om du någonsin gillat rock ’n’ roll kommer du att älska Snuffed By The Yakuza." Det löftet vidhäftade de fyra getingar som Expressens kritiker gav albumet Everybody´s gona die tonight 2006. Samma år nominerades bandet i kategorin Årets rock/metal vid P3 Guld.

 

Vad hände sen?

 

Bröderna Jens o Magnus i bandet visade sig ha superspermier och det föddes ca 23 barn ungefär på samma gång och givetvis fanns då inte tiden att satsa på bandet.

 

Eller som Mange sa: ”Det är så jävla typiskt, när man äntligen nått nånstans då alla faktiskt vill boka en så kan man plötsligt inte.” Vad kallar man det? Otur? Livet? Karma? Jag vet inte men vad jag vet är att det är inte en slump att Snuffed by the Yakuza är det enda Alleycatbandet som blivit P3-guldnominerat. (Det handlar i för sig mycket om att P3 Guld och jag inte delar samma smak samt att jag driver ett litet sketbolag men ändå)

 

Ni som varit med från start minns det första kaotiska giget nere i källaren på Henriksberg. Publiken var lyrisk o vrålade efter mer o det är första gången jag sett en sångare gå på scenen igen utan några intentioner av att bjuda på några extranummer utan för att slänga iväg bandets stärkare o instrument. De har bjudit på många grymma livegig o på många konstigheter genom åren, sist jag återupplivade denna sovande björn var på min 30-årsfest på Berg 211. Jag räknar kallt med att de från o med nu är mitt födelsedagsband när man fyller jämt o blir sjukt besviken om de inte lirar när jag fyller 40 också.

 

 

STEGET (Tyvärr ej release ännu men snart så…) 21.30

Med stor stolthet kan jag även säga att Steget precis signat med Alleycat Records o att den nya efterlängtade plattan skickas på pressning i dagarna!

 

Låtar och texter som träffar och berör alla de som har ett hjärta överhuvudtaget. Jag kan inte räkna gångerna jag gråtit till Steget både live samt hemma i sängen.

Deras singel ”Kom igen” släpptes 2009 och efter det släpptes deras kritikerrosade album ”Förändrar allting” 2010. Sedan dess har de gigat på men den klassiska andra svåra plattan har dragit ut på tiden utav diverse omständigheter och förra året tog Steget lite utav en paus från musiken. Men nu är det 2014 och även Nils och Matilda har lämnat skitåret 2013 bakom sig och är taggade och nu finns äntligen tiden för alla inblandade parter att slutföra mästerverket.

 

Och om vi snackar om personlig koppling till Steget så snackar vi nog närmast hjärtat av dom alla. Dels är det den enda artisten som jag och min kära mor varit på tre konserter ihop med. Vi åkte till och med till Majas i Varberg för o se dom. Som liten arg punkare trodde jag aldrig att jag och mamma skulle älska samma band och åka på konserter ihop när man växte upp direkt.

Att sedan min stöttepelare i livet Matilda dessutom frontar Steget gör ju inte hjärtekopplingen mindre direkt.

 

 

KRISTOFER ÅSTRÖM – på scen 20.30

Kristoffer Åström är den enda artisten under kvällen som inte har nån koppling till Alleycat Records. Då han är den som behöver beskrivas minst av alla artister denna kväll så säger det en del om hur otroligt framgångsrikt mitt skivbolag är….

 

Denna törstiga hockeyälskande norrlänning var tidigare framgångrik som sångare, gitarrist o låtskrivare i Fireside men dock vann han inte min kärlek där. Jag var för ung o ”tuff” för att ta till mig Fireside då även om många popsnören till vänner avgudade dom. Själv lyssnade man ju på punk o var råhäftig på den tiden. När man blev äldre fann jag artisten Kristofer Åström i de lugna bitarna med de raka, gripande texterna och personen Kristofer Åström han fann jag som den fasta sköna inventarien på Publik. Tada! Jag behövde bara tänka på Publik så kom jag på att det visst finns en koppling till Alleycat. Jag skulle ju faktiskt släppa en sjua med Kristofers sidoprojekt Fuck Tornadoes men det rann ut i sanden. Nåväl, låtarna finns ju så jag gissar att jag släpper den när jag fyller 40 o bokar in Fuck Tornadoes första gig då!

 

Om du ej har koll på Kristofer Åström som artist så är det en riktigt produktiv rackare. Som nämnt ovan var han sångare och låtskrivare i Fireside som hann släppa hela sex plattor mellan 1998 och 2003, det är annat än dagens lata musiker det! Han solodebuterade 1998 med plattan ”Go, Went, Gone” men fick sitt stora genombrott när han blev grammisnominerad med skivan ”Northern Blues” 2001.

 

DJ:s klubblokalen: TBA

Dj:s matsalen: TBA

Köp biljett