Har du 20 skäl till att älska år 2015? Det har du förmodligen. Tidningen Rolling Stone hade det definitivt när redaktionen i januari tittade i spåkulan och upplyste om vilka artister vi borde hålla alldeles extra koll på under det här året.
 

På översta placeringen fanns The Deslondes från New Orleans, ett albumdebuterande band som fram till nu varit en undangömd obskyritet men som enbart genom att räkna upp sina influenser kan få det att vattnas i munnen på alla oss med smak för den amerikanska södern. “A swampy clapboard shuffle that burns with southern soul” som Rolling Stone skrev, eller som det låter när bandet självt får sammanfatta – med skivbolagsnamn (tidiga Stax, Sun, Atlantic och Mississippi), artister (Woody Guthrie, Hank Williams, Townes van Zandt, Blaze Foley, John Prine, The Band och Allen Touissant) och andra inflytelserika personer (Alan Lomax).

Ja, ni fattar. Med sådana referenser – och med vetskapen om att gänget kontrakterats av det alltjämt kvalitetsmedvetna New West Records – så var The Deslondes på god väg att bli vårt nya favoritband innan vi ens hade hunnit lyssna.
Ska man beskriva musiken så blir det nog enklast att rota fram den gamla bastardgenren “country soul” ur historiens gömmor, främst på grund av att den – precis som The Deslondes – har en tendens att svänga så att man blir åksjuk, men också för att det är enda sättet som finns för att kortfattat beskriva det frustande tunggunget som hämtar lika delar av sin näring från country, soul, blues och funk.

Bandledaren Sam Doores drog hemifrån när han var i tonåren, inställd på att hitta likasinnade musiker att bilda ett band med. Ganska snart rände han in i percussionisten Cameron Snyder. De båda bildade ett band, Broken Wing Routine, och stack på vinst och förlust iväg till Woody Guthrie Folk Festival och det var där som bekantskapen knöts med mannen i hängselbyxorna, Riley Downing, även om det skulle dröja ytterligare 3 år innan de gjorde slag i saken och hamnade i samma band. I stället flyttade Sam Doores till New Orleans där han en kort tid efteråt träffade basisten Dan Cutler.
I februari 2010 såg Sam Doores & The Tumbleweeds dagens ljus, med Cutler i sättningen, och snabbt började de spela på honky tonks i New Orleans samtidigt som de tjänade som kompband i ett annat New Orleans-namn på uppåtsegling – Hurray For The Riff Raff.

På det årets Woodyfest hamnade Sam Doores återigen i sällskap med Riley Downing och senare under hösten 2010 blev han fast medlem i The Tumbleweeds.

I den sättningen blev det faktiskt albumdebut under titeln Holy Cross Blues, släppt på kanadensiska rootslabeln Dollartone, vilket ledde till att bandet fick åka som förband till Alabama Shakes i början av 2013, vilket var i samma veva som bandet blev fulltaligt med John James som sista pusselbit.
På grund av ett namnkonflikt – det finns gott om grupper som heter något med Tumbleweed – byttes bandnamnet snart ut till The Deslondes, döpt efter den gata i Holy Cross där bandet hade sina första repningar och skrev sina första låtar tillsammans.
The Deslondes är på riktigt, eller för att använda en av deras låttitlar – “The Real Deal”!
2015-09-23 Folk å Rock, Malmö
2015-09-24 Crossroad Club, Oslo
2015-09-25 Geronimo’s FGT, Stockholm
2015-09-26 Kulturgaraget, Avesta
2015-09-27 Pustervik, Göteborg

Köp biljett